Futurion är en fristående tankesmedja som ägs av TCO och dess medlemsförbund med fokus på förutsättningarna för morgondagens arbetsliv. (futurion.se)

Vi har intervjuat Ann-Therese Enarsson, VD på Futurion om Framtidssäkringsindex. Indexet kartlägger hur svenska arbetstagare uppfattar sin konkurrenskraft på arbetsmarknaden.

Varför behöver vi lära oss?
 – Ny teknik skapar stora arbetsmarknadsförändringar. Hälften av jobben kan automatiseras inom 20 år och innehållet i våra jobb förändras i högre takt nu. Detta ställer nya krav på kunskaper och färdigheter. Det är inget nytt i sig, varje teknikskifte innebär alltid en efterfrågan på nya skills. Men skillnaden nu är att det går fortare. Vi måste vara beredda att upskilla oss i ganska hög grad, bara för att behålla våra jobb. I vissa fall måste vi till och med reskilla oss, dvs helt ställa om och byta karriär.

Vad behöver vi göra?
– Vi behöver göra två saker: utforma en modell som på riktigt möter behoven för det livslånga lärandet. Att ha uppdaterad kompetens ÄR den viktigaste arbetslöshetsförsäkringen. Det andra är att ändra vårt mindset över hur och var lärandet går till. ”Utbildning” kommer i framtiden i mindre utsträckning handla om att ”gå på kurs”. I stället handlar det om olika formera av mikrolärande i vardagen. Genom att människor utvecklar befintliga färdigheter och kompetenser och kompletterar dessa med nya kan de konkurrera om nya yrken. I framtiden kommer vi att identifiera oss mera med vad vi kan och mindre med exakt vad vi är anställda för att göra.

Finns ju förslag om utvecklingsledighet, ett slags friår för kompetensutveckling är inte det bra?
– Det är fel svar på rätt fråga. Ett depåstopp räcker inte, det är inte livslångt lärande på riktigt. Men ett ärligt försök att tänka utanför boxen dock.

Hur stort är behovet av kompetensutveckling?
– Bara sex av tio tjänstemän har fått någon form av kompetensutveckling under det senaste året. Det är underbetyg. Våra undersökningar visar att 22 % arbetstagarna inte tycker sig få den kompetensutveckling de vill ha och anser sig behöva.  

– Som tankesmedja för framtidens arbetsliv ville vi ta pulsen på svenska folket och skapade Framtidssäkringsindex som mäter svenskarnas uppfattning om deras framtida kompetens.
- nästan 700 000 personer bedömer att de skulle ha svårt att skaffa ett likvärdigt arbete om de blev av med sitt nuvarande. Det handlar alltså om ungefär 700 000 arbetstagare som har ett behov av att byta karriär eller att komplettera sina kunskaper för att behålla jobbet.

– World Economic Forum uppskattar att vi globalt sett måste lägga ned 101 timmar fram till 2022 - bara för att behålla våra jobb.

Varför är digitala lösningar svaret på behoven?
– Globala kunskapsbehovet ger att det behövs byggas ett universitet om dagen. Det räcker inte på långa vägar. Att tekniken och digitala lösningar har sin plats är given. Som jag ser det är digitala lösningar en stark bro över kompetensgapet.

– Våra kunskaper blir allt mer av en färskvara dessutom. Det amerikanska forskningsinstitutet SRII menar att halveringstiden för viss kunskap är så kort som fem år. Paletten av utbildningar och de insatser som måste till bör vara försedd med penslar av olika bredd. Och inte minst måste vi tänka nytt. Bristen på digitalt kvalificerad arbetskraft i Europa spås leda till mer än 750 000 vakanser i år varav närmare en tredjedel på ledningsnivå (det var innan corona). Förmågan och möjligheten att ständigt lära om och nytt kommer inte bara vara för en del, utan en förutsättning för alla.

Ny syn på lärandet – ett mindshift
– Vi måste samtidigt utmana oss i vår syn på kunskap. Vi förvärvar numer kunskap på fler ställen än bara i skolbänken. Forskare talar om ”a new culture of learning”. Samtidigt som jobben förändras, förändras också sättet vi lär på. Och varken lärandet eller arbete är längre bundet till en fysisk plats.

De yngre ger oss vägledning för framtiden
– En tredjedel av de unga under 20 år använder idag webben för inlärning. Utbildningen sker bland annat genom öppna kurser på nätet, så kallade MOOC (Massive Open Online Course). Olika typer av tutorials, TED-talks och andra sätt att dela med sig av kunskap används frekvent. En undersökning bland amerikanska ungdomar i åldern 14-18 år svarar 82 procent att de har inhämtat kunskap via YouTube och 61 procent att de har använt en inlärningsapp på mobilen. Nära hälften svarar att de har fått en så kallad digital badge, en sorts virtuell symbol som visar att du har slutfört en uppgift eller tillägnat dig en färdighet.

– Vårt tak är någon annans golv. Med tanke på ungas gejmande och hur de använder tekniken i sina liv idag – de är sk digital natives - kommer man inte VILJA lära sig på andra sätt. Men kommer KRÄVA det helt enkelt.

Läs mer om Framtidssäkringsindex här »